Visst sliter det att bygga hus, det har varit omtumlande, spännande och roligt. Vi har kastats mellan skratt och gråt, panik och balans. Självklart har vi haft lite meningsskiljaktigheter, både mellan oss själva och mellan oss och Hem1, men det handlar om att ge och ta, och inget har ju varit värre än att det inte har gått att reda ut relativt smärtfritt. Jämfört med de skräckhistorier i husbyggarbranschen man läser om och ser om på teve, har vår byggtid varit rena semestern (naturligtvis bortsett från tomttjafset med tekniska kontoret på Emmaboda kommun, men det har ju inte Hem1 med att göra).
Över lag har vi känt oss väl mottagna och fått bra service av Hem1-folket. Projektledar-Markus som vi hade den första tiden engagerade sig hårt i vår kvicksands-tomt och fixade dessutom ett riktigt schysst pris på det dubbelfalsade plåttaket i aluzink. Projektledar-Patrik, som tog över lagom till byggstarten, har därefter styrt upp både inhyrda entreprenörer, Hem1:s egna resurser och oss själva, och sett till att tidplanen faktiskt hölls och vi kom i mål precis som planerat! Säljar-Pelle, som var vår första kontakt med Hem1, har inte släppt oss ur sikte, utan hört av sig med jämna mellanrum och kollat läget. Sådant känns bra! Inköpar-Ola har trots barnafödslar försökt hjälpa oss i all vår velighet med inredningsvalen, och även om det blev lite strul med kranar och duschar mot slutet är det inget som kommer att drabba oss ekonomiskt, eftersom Hem1 tar på sig den delen. Och arkitekt-Ann-Sofie ritade ju huset till oss, baserat på vårt obegripliga svammel om hur vi nog tyckte att vårt kommande hem skulle se ut. Hon tog till sig våra önskemål och lade dessutom in små extra finesser och smarta lösningar som vi inte visste att vi ville ha (till exempel skafferi i köket eller små snygga fönstergluggar vid trappan). Hon har även skissat på ett matchande garage, som vi får se när vi har ekonomi att uppföra.
Hem1:s egna snickare Andreas och Lennart är de som har varit på plats allra mest. Det har varit två härliga bekantskaper som har jobbat snabbt och effektivt, bidragit med goda råd och oumbärlig hjälp (även i vårt eget arbete) – och alltid med ett leende på läpparna! Det är inte utan att vi kommer att sakna dem och deras snickar-humor en smula nu när byggtiden är avslutad.
21 april 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar