En garageportsmontörs vedermödor

Ja, vi vet! Vi vet att vi inte har lagt ut några bilder här på aplänge! Bilder har vi, men tummen ur har vi inte fått. Massor av besök som har varit här med guld, rökelse och myrra till Hedda har effektivt hindrat oss från att ägna oss åt datoriserade sysselsättningar. Det har dock inte hindrat själva garageframstegen lika mycket. Några av besökarna har till och med glidit i blåstället och spacklat, slipat och målat. Strålande!


Igår ringde Garageportsexperten som vi har anlitat och undrade om han inte kunde komma idag och montera det hela. Absolut, sa jag och målade garagetaket i panik igår kväll, så att det åtminstone skulle vara struket en gång innan det är massa fästen i vägen. Nåväl, vi 9-snåret i morse kom han i halkan med sin släpförsedda Volvo. Jag hade dagen till ära tagit semester för att se så allt gick rätt till.




Och snabb var han. Blott två timmar senare var hela garageporten monterad och klar! Dessvärre - eller kanske som tur var - såg jag i det svaga solljuset att lamellerna var ojämnt lackade på sina ställen, ja lite flammiga sådär precis som att färgen under sken igenom här och var. Garageportsmannen kunde inte neka till detta faktum, utan ringde till lackargubben, svor en kort ramsa och konstaterade att det inte var annat att göra än att montera ned porten igen. Sorgligt men sant. Man kan ana flammigheten på bilden ovan, på den övre delen av den andra lamellen nedifrån, där den ser extra röd ut.


Så 10 minuter senare var de fyra röda, men flammiga, portlamellerna nedmonterade igen och lastade på släpet. Iväg for han och endast stjärnorna vet när han åter dyker upp.

Resten av dagen, fram till det stora kalla regnet drog in, ägnade jag åt utvändig målning medelst falusvart. Pappa kom förbi på eftermiddagen och hjälpte till att täcka för garageportshålet med spånplattor igen. Vi rätade också upp vedboden som satt sig en aning, och ledde in en strömkabel för framtida belysning.